De medeltida byarna i boken Botnia

Inspirationen till byarna i äventyrsromanen Botnia kommer från de medeltida byarna i Österbotten (Bottnen eller Botnia). Byarna är i boken mycket små och ligger långt utspridda från varandra längs den österbottniska kusten.

Så var det också under tidig medeltid då de finländska trakterna befann sig under Sveriges herravälde. Under den svenska regimen, som varade över 600 år, tog Finland till sig den västerländska kristna tron, den nordiska kulturen och samhälleliga och ekonomiska ordningen.

Västerbotten stod som modell för byggandet och arkitekturen i Österbotten. De österbottniska byarna byggdes vid åar och bildade täta bandbyar, där husen byggdes tätt intill varandra; ibland nästan vägg i vägg. Gårdarna planerades oftast som tudelade slutna gårdar med en herrgård och en ladugård. Stallbyggnaden separerade gårdsplanen från ladugårdsplanen. Förutom människor, så hade även hästar, hundar och katter tillträde till gårdsplanen. De allra första bostäderna i Österbotten under den historiska tiden var dock små rökpörten. 

Under Stora ofreden skövlades många byar. De flesta tjänstemän och ståndspersoner begav sig på flykt undan fienden, och även förmögnare allmogemän flydde över havet till Sverige. Flykten var framför allt stor bland allmogen i Österbotten. Det hade dels att göra med det nära avståndet, och dels med de våldsamma ryska härjningarna i landskapet. I denna hastiga flykt deltog också en del av mina släktingar i södra Österbotten.

Österbotten var det område i Finland som blev värst utsatt för ryska härjningar, plundringar och våldsdåd. Orsaken var den att tsar Peter den Store gav order om en ödeläggelse av Österbotten av strategiska skäl. Genom att förhärja landskapet blev det omöjligt för den svenska armén att norrifrån försöka återerövra Finland. Från Österbotten fördes drygt 4 600 civilpersoner i fångenskap till Ryssland, och kanske upp till 2 000 personer blev mördade eller misshandlade till döds. Detta kan jämföras med Nyland, där 450 personer råkade i rysk fångenskap och där få civilpersoner fick sätta livet till.

På kartan visas målen för den ryska galärflottans sjötåg till Öster- och Västerbotten hösten 1714.

Sjötåget var ett led i ryssarnas framryckning längs Finska viken via Hangö och Åland till Österbotten och vidare till Västerbotten under Stora ofreden. Ryssarna ockuperade Finland 1713-1721. Den 27 juli 1714 möttes en svensk flottenhet under ledning av schoutbynacht (konteramiral) Nils Ehrenskiöld och den ryska galärflottan under ledning av tsar Peter den Store vid Hangöudd.

I sjöslaget vann den nytillkomna ryska flottan sin första seger och till minne av detta har de ryska och sovjetiska flottorna haft som vana att döpa något av de större linjeskeppen till "Gangut" (Hangöudd).